pyyretdagar

Det var ett tag sen jag satte mig ner för att skriva lite här i min blogg.... Jag har inte så många som läser och definitivt inte många som kommenterar men dom som jag har, ska jag försöka att få behålla :D !!

Hösten är här och det här är den mest underbara höst jag haft på länge länge länge. Dels har hösten inte varit SÅ himlans grå o tråkig som den kan vara om den lägger den sidan till. NÄ i år har det varit många dagar med sol och små cykelutflykter både hitan o ditan ;) !!

Jag har fått fatt i mitt intresse för att fota och det är väl lite som min kära dotter säger att det är en duktig mobil jag har som tar så fina foton, men då kontrar jag med att motivet bestämmer ju i alla fall inte min Iphone själv ><
Skit samma, i vilket fall som helst så älskar jag att ta foton både på naturen och på allt annat som har med mitt liv att göra. Vissa saker fotar jag för min egen skull och vissa saker fotar jag för att få andra att få insikt i mitt liv en liten gnutta. Försöker få dom att se mitt liv genom mina ögon istället för att dom ska se det genom andras ögon och munnar.....

Det enda som ligger mig i fatet just nu är att huset inte blivit sålt ännu, jag vill verkligen inte ha det en hel vinter till. Det är ute på bud nu så jag hoppas med allt vad jag har att det ska gå vägen. Jag har mycket mig själv att skylla för den delen över att det inte har blivit sålt, eftersom det är såååååååååå svårt att dra sig dit bort och få väck allt och få det helt tomt på pryttlar och doningar som har samlats där under alla dessa år. För min egen del skulle jag bara kunna hyra en container och slänga allt. men jag inser ju själv att så kan jag ju inte göra. Det finns saker som vi kan ha nytta av ute i stugan och sen ska ju mina barn få ta va dom vill behålla, både som minnen och saker dom kan behöva.

Men då kommer det här med att man har vuxna barn in på ett annat vis. Dom har egna vuxna liv att ta hand om nu och dom precis som jag känner att det hinns inte med, det finns annat som känns viktigare att ta hand om, fast vi innerst inne allihop inser att det som är viktigast just nu är ju att få bort det sista av det förflutna som vi inte vill ha kvar som dåliga minnen.

Men vi samlar våra krafter och vi måste ta tag i det, bryta ihop o komma igen helt enkelt !!!

Men men,,, nog om det nu!! Hösten har som sagt var varit helt och hållet underbar för min del ! Jag har börjat försöka ge mig ut lite på egen hand också för inte kan jag låsa in mig här hemma och tro att andra ska göra saker åt mig. Och det är ingen annan än jag som kan ge mig modet att fortsätta mitt liv så som jag själv vill ha det. Den saken kan bara jag själv ordna. Och saknar man mod så hämtar man ork och pepp från sina allra bästaste vänner som jag har inte många men dom jag har är mina små guldtackor och och mina finaste diamanter... Ni vet vilka ni är så sug i er allt va jag har att säga nu...

Utan er hade jag inte fått tillbaka glädjen till livet på samma vis som jag har fått nu. Utan er hade jag inte klarat av allt skvaller och skitsnack som har funnits och som säkert finns och kommer att finnas för resten av mitt liv, det kommer lika säkert som amen i kyrkan. Av folk som inte vet va dom gör egentligen för det är ingen som kan förstå såna här saker som inte har varit med om det själva, folk som inte har haft motgångar av den här sorten, dom kan erbjuda sig hjälp och va snälla och söta o tindra med tårar i ögonen när dom pratar med dig, för att i nästa sekund när du vänder ryggen åt ler dom lite hånfullt för att öppna munnen mot nästa "vän" för att berätta och lägga till lite extra av vad dom nyss har blivit betrodda med att få höra... Sånt folk kan jag vara utan, sånt folk har inget liv, sånt folk har inte insett vad som är mest värdefullt här i livet. Nämligen vänner, sanna vänner som inte vänder dig ryggen, vänner som tål att få kritik själva, vänner som ger råd o tröst när dom ser att det behövs, vänner som själva vågar komma o be om hjälp och tröst när dom behöver själva... Det är såna vänner jag behåller och beundrar. Det är såna vänner jag vårdar med kärlek. Det är såna vänner som du ska ha med dig i livet, för dom kan man lita på i vått o torrt och dom kan man anförtro vad som helst och dú vet att dom inte för nåt vidare som du själv inte vill ha spritt över halva sverige !!

SÅ alla mina käraste sötaste underbaraste vänner... ni är få men ni är mer värda än tusen o åter tusen så kallade "vänner" tillsammans... Ni som står mig närmast är till antalet fyra stycken......... Ni är värda allt guld i småland ska ni veta... det går inte värdera er vänskap i varken pengar eller prylar eller mått av något slag...... Min tacksamhet till er för att ni finns ..... den har ni för alltid. Jag älskar er alla på olika vis, men så är ni ju också olika personligheter.
Jag finns alltid här för er i vilket fall som helst..... Glöm aldrig det ...

På olika platser finns ni i mitt hjärta.... Jag säger TACK för att ni finns och för att jag får äran att ha er som allra bästa vänner !!
Ni har hjälpt mig hitta tillbaka till mig själv mitt verkliga jag, och där har jag inte varit på flera flera år, det vet ni redan.. Jag har fått tillbaka mitt självförtroende, min livsglädje min humor och min busighet...... jag har fått en gåva av er som är obetalbar.... jag har fått er vänskap, kärlek och tilltro... er ömhet värme och uppmuntran..... Det kostar inte nåt i pengar men det kostar i tid och i energi, och jag är glad att ni har velat ge mig av den dyra varan...

TACK mina älsklingar ...... hoppas vi får ett fortsatt gott liv tillsammans, så länge vi har varandra är vi rikast i världen :D !!!!

pussar o kramar BARA till er i det här inlägget......
carpe diem, men göre lugnt !!