pyyretdagar

Det är väl allt en härlig känsla, när man inser hur underbart det är att kunna vara sig själv. Må jag vara galen, tokig,gammal, rolig, tråkig, men det är vad jag tycker om mig själv som spelar mest roll. Man kan inte gå omkring och oroa sig för vad andra ska tycka o tänka om en. Det är ett stadie i livet som jag har passerat med råge, och det känns "finmekanik"  Jag har dagar då jag är lessen, vemodig och trist. Men vad vore livet utan dessa dagar? Man har rätt att tycka lite synd om sig själv ibland också. Det är en process man enligt mig måste genomgå för att kunna lära känna sig själv. Jag hade inte varit den jag är om jag hade haft ett liv dansandes på rosor hela tiden. Livet är ju en bergodalbana, en serpentinväg som leder en till olika saker.Det finns ingen raksträcka genom livet enligt mig. Man måste lära känna sina dåliga sidor för att kunna förbättra sig. Man måste även kunna känna sig lessen, för att sen kunna känna total glädje. 

 

Personer vi möter i livet  har nog var för sig en mening. Genom andra lär man även känna sig själv, man lär sig hur andra ser dig, om du nu vågar fråga, om dom vågar svara, eller om man bara helt enkelt vågar vara ärliga. Och man måste även lära sig att ta åt sig av både komplimanger och kritik. Ger man komplimanger och kritik på rätt sätt, så är det bara en hjälp på vägen för dom som får höra det.  Vissa personer man lär känna som liten, tonåring eller som vuxen finns där hela livet, vare sig dom är i din närhet eller inte, dom bara finns där för alltid. I ditt hjärta, i dina tankar och du känner att du alltid finns där för dom. Inga ord behöver sägas, inga tecken behöver visas, tystnaden eller avståndet mellan gör ingen skillnad. Det är känslan ..... det är känslan man känner ..... 

 

Jag slutar väl aldrig att lära känna mig själv, man utvecklas genom åren hela sitt liv. Men ge aldrig upp nåt för att nån annan säger att det inte är bra, så kan du inte göra, och "gillar du sån skit" ..... hur hade livet, världen sett ut om alla var tvungna att gilla samma saker, se ut på ett visst sätt eller stöpas i samma form? Men jag ser även att man ska visa respekt för dom man är i närheten av, okända som kända, vänner som ovänner. Jag tycker ju att det saknas en massa respekt i dagens samhälle. Både av vuxna och av yngre, jag tycker väl att det visades mer av den varan förr, måste jag säga. Men det är ju vad jag tycker, jag är ingen som ska banka nåt vett i folk. Men man lär sig med tiden. Och visst är det väl allt en härlig känsla, när man inser hur underbart det är att kunna vara sig själv........ 

 

"Du lär så länge du lever, heter det. Men jag tror att motsatsen är lika sann" citat av Bengt Feldreich